Det har nog gått ett år sen persiennerna i barnens rum gick sönder. Det har inte gått att dra upp persiennerna utan bara vinkla dom.. Till en början kollade vi efter nya persienner och funderade hur vi skulle fixa det. Sen blev det inget av... Hrmm... Men idag tänkte jag att jag skulle ta tag i det och lagade dom på ett kick ( Nej nu ljuger jag faktiskt, tog lite längre tid än ett kick, var faktiskt ganska pilligt och tog nog närmare timmen, men låter mycket bättre att säga att jag fixade det på ett kick. Men hur länge är ett kick egentligen?) ! Hade jag vetat att det bara var ett snöre som lossnat hade jag faktiskt kunnat fixa det innan. Men jag såg framför mig en hel lång och krånglig procedur där hela persiennen (ja tänk kanske hela fönstret ;-) ) skulle behöva bytas. Pinsamt att det tagit så lång tid, men nu är det gjort och känner mig faktiskt väldigt nöjd över mig själv! Nu är det gjort och persiennerna är hela igen, ja i alla fall tills snöret lossnar igen, för allt kändes ganska slitet, så är nog egentligen dags för nya persienner, ja eller kanske till och med nya fönster. :-)
Sen kan man ju ifrågasätta varför i helvete jag lagar persiennerna (och skriver ett långt ointressant blogginlägg om det) när jag nästan drunknar i plugg inför kommande tentan... Antar att ett bestyr som jag dragit mig för i över ett år känns mer lockande än att plugga, det säger ju en del...
Haha.. Allt för att slippa plugga, till och med laga persienner ;-)
SvaraRaderaJag hade riktigt stor lust att höra ifall du ville komma över en stund, men jag fick hålla mig, ville inte bidra till att du gör annat istället ;-D