Skandal!!!

Jag förstår inte att Rabih hänger kvar i idol fortfarande...

Okej, han kan sjunga, lugna smörlåtar, men han ligger långt efter kvalitetsmässigt mot övriga deltagare. Det är tonårstjejerna som ser mer till utseendet och smöriga sången som ringer å röstar på rabih, det är jag säker på. Lite Johan Palm varning...

Vet inte än vem som åker ur, men vet att både Eddie och Erika är bättre än Rabih...

SchuuSchuu!!

Nu när födelsedagen nästan är över börjar firandet!

Efter en heldag på jobbet blir det nu födelsedags/fredagsmys med idol och tacos!

Grattis Grattis till mig själv!!

Raggmunk

Idag har vi ätit raggmunk och blåbärssylt till middag!

Sömnbrist...

Inatt har min tokiga hund gett mig sömnbrist. Hela kvällen igår var hon jätteorolig och skällde och morrade vid dörren, hon till och med gjorde både nr1 och nr2 medan jag satt i samma rum. Och hon brukar ju aldrig kissa inne (med undantag från när hon löper). Och hon var ute bara en stund innan så det var bara konstigt. Och det gick liksom inte att få henne lugn, hon var bara stirrig.

Och jag blir ju så nojig med sån där saker, jag inbillar mig att djur ser och hör (övernaturliga) saker vi människor inte gör, så det gjorde ju mig nervös också...

Så halva natten låg hon och morrade och rätt vad det var flög hon upp med ett skall. Konstigt nog sov både Jonas och barnen igenom Vilmas beteende...

Men även nu på morgonen har hon fortsatt att vara lite orolig, inte lika mycket som igår, men ändå...

Avslutar inlägget med en bild på min tokiga och, vid bildtillfället, trötta hund som gått och lagt sig på skobänken i hallen...

Städning pågår...

Dagen har bestått av städning och mer städning...

Har plockat och fixat och styrt, och det artar sig faktiskt, börjar bli riktigt hemtrevligt... Har till och med fått upp lite tavlor som väntat länge på att få hamna på väggen.

Tvättmaskinen snurrade hela dan igår och även idag, och ändå finns massa tvätt kvar, men ingen plats att hänga tvätten på längre... hrmm...

Det tar ju sin lilla tid att göra en sån här riktig storstädning med två små barn som hemskt gärna plockar fram allt man plockar undan. Och med tanke på att man mer än hälften av tiden fixat och rensat i deras rum så har de "hjälpt till" ganska mycket...

Men nu är det så fint på rummet och alla är nöjda, så det känns toppen...

Är ganska svårt att skriva om annat än städning med tanke på att det är de enda jag gjort senaste dagarna... Men ikväll kommer iaf Jen hit och det blir lite tevekväll, mycket trevligt!!

Bara jag som tycker detta är sjukt??

Har hittat en ny serie jag fastnat i. Toddlers and Tiaras som går på Discovery Travel.

Det är ett program man älskar att hata. Man får följa ett antal barn och deras föräldrar i skönhetstävlingar för barn. Fy, det är verkligen så vidrigt. Små ettåringar sminkas, får spraysolbränna, gigantiska peruker och får på sig överglittriga klänningar de sedan ska spatsera runt i på scenen med tillgjorda leenden och onaturliga rörelser.

Just själva tanken med skönhetstävlingar för barn känns så fel, i alla fall om det ska ske på detta vis. Barnen säger själva att de är mycket sötare när de är uppsminkade och tillfixade, vad ger det barnen för självbild?

Visst, hur många barn älskar inte att klä ut sig till prinsessor? Mina tjejer älskar det och skulle säkert tycka det va jättekul att ta på sig glittriga klänningar och leka runt, men då sker det på deras villkor, i fantasin och lekens värld.

Alla små flickor är ju sin mammas lilla prinsessa, men räcker det inte med det, måste allt göras till tävling??

Okej, tycker barnen att allt är kul med solbrännan, sminkningen och det konstiga beteendet, då ska jag inte klaga. Men jag såg barn som grät när de fick spraybrännan (mamman förklarade att det var för att hon var trött och att det var kallt), barn som hellre lekte omkring i omklädningsrummet och blev ledsna och arga när mamman bad de sitta stilla för sminkningen. Det känns inte okej...

Barnen blir jätteglada när de vinner (givetvis), men andra som bryter ihop och får skäll av sin mamma för att de inte vann eller gjorde något steg fel...

Mammorna (jag skriver mammorna för att de är de som är de aktiva, såg inte någon pappa som var delaktig) anställer till och med en coach till barnen som de träffar några gånger i veckan för att öva på hur de ska gå, utstrålning, leenden m.m.... Det känns bara så fel...

De minsta barnen som tävlar är så gott som nyfödda och mammorna bär runt de sminkade månadsgamla sovandes små flickorna på scenen. Nämnde jag att jag tycker det är så fel...?

Sammanfattningsvis; Så länge barnen vill vara med i detta av egen ren vilja med allt vad det innebär så är det självklart okej, men frågan är ändå vem som vill det mest, barnet eller mamman???

Lär barnen självkänsla på annat vis än genom utseende, det vinner man på i längden och ger en förstaplats livet ut!

Mina tjejer är de vackraste prinsessorna i hela världen, utan bedömning i någon skönhetstävling...

Nu kör vi igen!

Har varit väldigt inaktiv med bloggandet ganska länge nu, men har varit mycket annat som tagit upp tiden. Inte för att det har blivit färre saker att hållas med nu, snarare tvärtom, men känner ändå att det är dags att ta tag i min lilla egokanal igen!

Idag är jag hemma från jobbet med hostiga och småfebriga barn. Så typiskt nu när hösten och kylan kommer. Men inte så mycket att göra åt direkt...

Det positiva är att idag när barnen legat och vilat framför barnprogram så har jag fått tid för sånt som behövts göra hemma. Har tvättat och påbörjat "ordningen" i barnens stora garderob, och jag tror det kan bli riktigt bra faktiskt! Men är mycket kvar men man får ta lite i taget.

Dagens roliga (och tråkiga):

Alicia slog i sin fot så det blev en liten (och då menar jag verkligen liten) reva på ovansidan på foten. Hon kom haltandes med gråten i halsen och sa att hon behövde ett plåster. Hon fick ett prinsessplåster som jag var tvungen att sätta på jätteförsiktigt. Hon kunde inte gå så jag var tvungen att bära henne till sängen och jag fick inte bädda ner henne under täcket för det gjorde så ont. Sen sa hon att hon var tvungen att vara hemma minst 10 dagar från dagis för foten gjorde så ont...

Min lilla toka, hon är så "rolig" när sånt här händer. Får hon något litet litet sår på handen så använder hon inte handen på hela dan. En liten dramaqueen, men lika underbar ändå!

Nu när jag är hemma med de små sjuklingarna så har jag börjat känna av min hals, fattas bara att jag blir dålig också. Jonas känner sig också lite hängig så mot slutet av veckan är vi säkert alla sängliggande med hosta och snörvel...

Fy så irriterande det är att skriva på datorn, katterna har nämligen varit så bussiga att busa bort 6 st tangenter, däribland R och O som man ändå använder ganska mycket när man skriver. Man får liksom trycka 2-3 gånger på de bokstäverna (eller hålen är det ju nu) för att det ska bli något, skapligt irriterande för det tar ju sin lilla tid...

Nu är det dags att ta sista svängen med Vilma innan det är dags för sömnen att krypa sig på...

Godnatt!