Min dag började dåligt, sen blev det sämre, sämre och till sist skitdåligt… Eller ja, än är ju inte dagen slut så sämre lär det väl bli…
Hade en riktigt jobbig natt av olika anledningar som inte behöver nämnas här, men det resulterade i 2 timmars sömn och att jag mådde skit… Fick ställa in skoldagen i Kalmar, hade inte funkat att åka dit… Har legat och haft ont och mått skit om vartannat idag så känner mig inte på topp. Är så less på att aldrig bara få må bra. Vill oroa mig över vanliga saker, inte över om hur jag ska må idag, eller hur jag ska känna mig. Är så jäkla trött på att må såhär, nu orkar jag inte mer.
Fick sen tillbaka min tenta idag, och som jag skrivit innan om tentan och vad jag misstänkte, så blev det. Underkänt med 3 poäng från godkänt. Var det inte för den tekniska missen så hade jag klarat mig galant. Nej så nu hägrar en omtenta bara dagar efter tentan för kursen vi läser nu. Det är för mycket… Blir så jävla arg och tårarna är inte långt borta! Hade jag bara inte klantat till och förstått frågan fel så skulle allt kännas så jävla mycket bättre. Och mikrobiologin jag missade i dag i Kalmar var tydligen obligatorisk, så hur jag ska kunna bli godkänd på denna kurs vet jag inte… Som sagt, problemen bara hopar sig och det känns som jag drunknar i dom. Hade jag haft en annan inkomstkälla än studielånet så hade jag gett upp här och nu! Men nu behöver jag studierna för att få pengar. Idag känns allt såhär, imorgon kanske allt känns annorlunda, men just nu känns allt bara rent jävla åt helvete!!
Utöver denna skiten är det massa annat som snurrar i huvudet (ovanligt va?), både stora och små funderingar, viktiga och mindre viktiga. Hur eller hur tar det upp alldeles för mycket av tankeverksamheten som skulle behöva fokusera på annat. Trodde jag var starkare än såhär, men idag känner jag mig svag och ensam, riktigt svag…
Kan ju också tillägga att våran takläcka har fått för sig att börja läcka in i badrummet också. Så där har vi fått ställa upp hink också. Känns ju inget vidare, men orkar inte engagera mig i det där, jag har nog i huvudet, jag överlämnar takläckan till min käre sambo…
Nu har jag fått skriva av mig lite iaf, får hoppas jag mår bättre på alla sätt i morgon, men man vet ju aldrig…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar