Arg, ledsen, likgiltlig, hoppfull, sårbar, stressad, förbannad, stark, velig....
Känslorna är många...
Imorgon är dagen för den stora omtentan och hopp blandas med förtvivlan, dock desto mer av det sistnämnda senaste dagarna... Jag läser och pluggar som en galning men känns som inget verkar fastna. Förtvivlan blir bara värre när jag inser hur mina klasskamrater obekymrat använder ord och begrepp jag knappt hunnit läsa om. Jag känner att jag har stenkoll på mycket saker inför tentan, men det är så mycket som fortfarande är rejält luddigt. Som det känns nu kommer det gå ännu sämre för mig på den här tentan än vad det gjorde på förra. Det är helt enkelt för mycket. Jag har en pärm som knappt går att stänga för den är så full med papper, och det är allt vi ska lära oss till denna tenta. Och det är ingående om i princip hela kroppen från cellnivå. Blod, immunologi, skelett, muskler, leder, endokrinologi, nervsystemet och säkert en massa mer jag glömt... Hur är det ens möjligt att allt detta ska kunna fastna på den här korta tiden. Just nu är jag i valet och kvalet om jag ens ska gå imorgon. Gå dit och skriva och bli underkänd igen eller bli underkänd för att jag inte kommer, känns som det kan kvitta, ytterligare en omtenta måste ju göras iaf...
Har hört lite rykten om att de till nästa termin ska göra om kursen och göra den längre eftersom i princip ingen klarade den första tentan. Så tack för den, det blir bättre för de efter oss men vi får inget ut av att vara försökskaniner på det "nya programmet"....
Efter tentan imorgon ska vi även ha vår första klassfest. Ska bli jättekul, men dock med aningens blandade känslor. Missförstå mig inte, det ska bli jättekul att få umgås med klassen utanför studierna, det ser jag verkligen fram emot. Men en fest innebär så många mer prövningar för mig och det kan bli väldigt jobbigt om jag har otur... (Ni som känner mig vet vad det handlar om) Så ena stunden funderar jag på att skippa festen också, men jag vill så gärna gå dit, så det ska jag försöka sikta på, allt hänger på hur det känns imorgon...
Så kanske borde jag ta mig en tur genom pärmen och se om nån mer information kan fastna inför vad som komma skall...
På återseende, eller nåt...
Jag ska hålla alla tummar jag har för dig i morgon. Bättre att göra ett försök. Lycka till. Kram Linda
SvaraRadera