Sommar och höst

Sakta men säkert börjar vardagen smyga sig på. Sommar är det fortfarande i allra högsta grad, men det börjar märkas att hösten närmar sig. Och då menar jag främst inte svalare väder, utan mer att den långa ledigheten börjar lida mot sitt slut. Tjejerna börjar skolan om ett par veckor och innan dess ska deras ytterkläder och skor hinna ses över för som de växer lär de säkert behöva en del nytt. Och en vecka efter deras skolstart ska även jag tillbaka till skolbänken och lämnar över föräldraledighetsfacklan till Jonas. Jag ska vidareutbilda mig till specialistsjuksköterska för barn och ungdom, eller barnsjuksköterska med andra ord. Det ska bli väldigt spännande och ser verkligen fram emot det. Utbildningen är på distans men det kommer ändå innebära en del tid borta från familjen då Umeå är studieorten som måste besökas några gånger. Det känns ju aldrig kul att vara ifrån familjen, och särskilt inte så långt bort...
Så nu måste jag in i pluggtänket igen, hjärnan har haft paus alldeles för länge nu... Men har börjat så smått med att boka boende för min första Umeåvisit, har också beställt ny kalender från bästa personligalmanacka.se. Det blir ju så mycket roligare att planera i en snygg almanacka. Dessutom har jag tagit några extrapass på jobbet i helgen, ska bli jätteroligt samtidigt som det känns lite konstigt när man varit ifrån det så länge.
Inte nog med allt detta styr så är det hög tid att tänka på barnomsorg för Love. Vi håller på att se över olika alternativ, men känns så konstigt att min lilla bebis inte ska spendera hela dagarna med bara oss sen...
Som sagt, det är en del att styra med närmsta veckorna, men ska ändå försöka njuta och ta tillvara på tiden nu de här sista lediga veckorna tillsammans.

Nedan följer lite mobilbilder från vår vardag senaste dagarna.

Love har börjat få upp farten i gåstolen så för att slippa springa in i allt inomhus fick han springa lite ute istället.  

Lillhjärtat.
Jag har som regel att inte lägga ut bilder på mina barn där de är ledsna, och denna bilden är egentligen inget undantag. För denna lilla tår som efter fotoögonblicket rinner ner för Loves kind kommer varje gång han äter ur nappflaskan. Jag tror det är att han anstränger sig lite när han äter, men jag blir ändå så rörd varje gång den där lilla tåren dyker upp i ögonvrån. För det är bara en liten tår, och så tittar han på mig med sin stora blå ögon. Jag smälter varje gång, det är magiskt.

Mina fina kalender! Och min fina Kurre såklart!!

Baksidan