Tårar...

Nu är jag och Alicia hemma efter några dagar hemifrån. Har varit hos min pappa i Motala och sen hos min farmor som ligger på sjukhus i Skene. Hennes kropp har tagits över av cancern och hennes tid i jordelivet är snart förbi... Känns hemskt och gör så ont i mig att min älskade farmor inte kommer finnas så länge till hos oss... När vi var där trodde vi det handlade om timmar, men nu är hon på sin tredje dag utan mat, vatten eller någon slags näring, och hennes hjärta kämpar på. Hon är så stark min finaste farmor... Är så glad att jag fick träffa dig, och kramen du gav värmde mer än något annat. Hur du lyste upp när du fick träffa Alicia var så underbart att se. Är så glad att jag kunnat ge dig de lyckliga stunderna.

Jag älskar dig farmor, och tack för den underbara tid gett oss. Du har förgyllt hela mina barndom med alla underbara somrar hemma hos dig i Björketorp. Älskade du, du finns alltid i våra hjärtan, det vet du...